Vad blir kvar av lönen?

Bruttolön är lönen före skatt, alltså beloppet som står i anställningsavtalet. Nettolönen är det som betalas ut till kontot efter att arbetsgivaren dragit preliminärskatt. Mellanskillnaden består mest av kommunalskatt, och för högre inkomster även statlig skatt. Arbetsgivaren betalar dessutom arbetsgivaravgifter ovanpå bruttolönen, så den verkliga kostnaden för en anställning är klart högre än lönen som syns i avtalet.

Kommunalskatten har två delar: en till kommunen och en till regionen. Summan beror på var du bor och ligger mellan strax under 29 procent och drygt 35. På en månadslön om 40 000 kr kan skillnaden mellan billigaste och dyraste kommunen bli över 1 500 kr i månaden. Skattesatsen bestäms varje år av kommun- och regionfullmäktige.

Marginalskatten är skatten på nästa intjänade krona, inte genomsnittet på hela lönen. Vid lägre inkomster betalar du bara kommunalskatt. Passerar inkomsten brytpunkten för statlig skatt läggs 20 procentenheter till. Grundavdragets och jobbskatteavdragets trappor påverkar också. Marginalskatten är siffran att titta på när du undrar vad en löneökning egentligen ger.

Jobbskatteavdraget är en skattereduktion på arbetsinkomster som Skatteverket räknar fram automatiskt, utan ansökan. Hur stort det blir beror på arbetsinkomsten, grundavdraget och kommunalskattesatsen. Från året du fyller 66 gäller en högre nivå, som gör det mer lönsamt att jobba vidare efter pensionsåldern. Avdraget syns inte som en egen rad på lönebeskedet men sänker skatten som dras varje månad.

Utöver bruttolönen betalar arbetsgivaren lagstadgade arbetsgivaravgifter på 31,42 procent. De finansierar bland annat allmän pension, sjukförsäkring och föräldraförsäkring. För äldre anställda betalas bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. Tjänstepension och försäkringar enligt kollektivavtal kommer ofta ovanpå detta, men ingår inte i kalkylen här.